Vår ambition är att Projekt Sustainable Food 2.0 medverkar till att bygga upp en ny svensk konkurrenskraftig hållbar livsmedelsproduktion baserad på modern teknik och svensk spetskompetens. Vilket genererar en hållbar livsmedelsproduktion året runt och många arbetstillfällen.

Vad vill vi uppnå

Baserat på svensk forskning och den senaste teknologin vill vi medverka till att bygga upp ett cirkulärt produktions- och försörjningssystem av fisk och grönsaker genom att använda bioenergi samt utnyttja synergierna med organsikt avfall, koldioxid och andra liknande resurser. Detta  ger oss möjligheten att uppfylla vår vision med cirkulär odling i Sverige samt Ljusdals Kommun och därmed ta första steget till en ny svensk industri.

Vi vill bidrar med att:

  • öka sysselsättningen, som en effekt av tillkomsten av hållbart cirkulärt odlade produkter, där vi skapar förutsättningar för en uppbyggnad av en konkurrenskraftig industri i Sverige
  • skapa en sluten hållbar matproduktion med minimal miljöpåverkan utan användning av dyrbar åkermark
  • producera hälsosam mat, genom att skapa en ny produktion av fisk och grönsaker med hjälp av effektiva tekniska system samt genom att utnyttja möjliga synergier för organiskt avfall, koldioxid och andra outnyttjade resurser.
  • skapa en säker och hållbar försörjning av livsmedel, genom kontrollerade cirkulära försörjningskedjor i vårt land

Idag är Sverige till mycket stor del beroende av billiga logistikfunktioner för att tillgodose vårt dagliga behov av mat. Vi ser detta som en nationell strategisk angelägenhet för att säkra vår tillgång på mat i Sverige, och för att nå detta mål är nyckeln att bygga upp en konkurrenskraftig matproduktion i Sverige.

Insikt nr 1 som ligger till grund för detta initiativ

Restflöden är en outnyttjad resurs som kan användas för en innovativ utveckling av matproduktion och hållbara miljöer.

Med hjälp av restflöden från närliggande jordbruk, kvalitetssorterat matavfall från kommunen samt utbyte av koldioxid, näring och energi mellan anläggningarna, skapar vi möjligheten att bygga en helt ny konkurrenskraftig cirkulär livsmedelsproduktion av primärprodukter som fisk och grönsaker.

Insikt nr 2 som ligger till grund för detta initiativ

Cirkulära landbaserade odlingsanläggningar är till mycket stor nytta för Sverige

  • Skapar nya konkurrenskraftiga jobb av både enkel och mer kvalificerad karaktär
  • Produktion av hållbara närodlade livsmedel
  • Återanvänder restflöden av olika slag beroende på plats och förutsättningar
  • En effektiv och konkurrenskraftig industri
  • Nyttja befintlig svensk infrastruktur
  • Skapar stora miljövärden genom landbaserade produktionssystem för livsmedel i industrin
Insikt nr 3 som ligger till grund för detta initiativ

Ljusdals Kommun har mycket goda förutsättningar för en konkurrenskraftig storskalig cirkulär odlingsproduktion, samt tillgänglig mark som är planlagd för detta ändamål med mycket stora expansionsmöjligheter.

Varför vill vi göra detta

Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i städer och den urbana befolkningen växer i allt snabbare takt. Att försörja jordens befolkning med mat handlar därmed i allt högre grad om att mätta men också om att sysselsätta städernas befolkning. För hundra år sedan arbetade 70 % av Sveriges befolkning med livsmedelsproduktion och då framförallt på landsbygden. Motsvarande siffra idag är 2 %. Parallellt med denna utveckling har det skett en inflyttning till staden och Sverige är idag ett av världens mest urbaniserade länder med 85 % av befolkningen i tätorter. Också matförsörjningen har sedan mitten av 1900-talet genomgått en markant förändring, från en nationell till en global bas, vilket i sin tur har möjliggjort en storskalighet av aldrig tidigare skådade proportioner, både i koncentration av produktionen och av ägarkonstellationer.

Sverige igår och idag

Sverige har ända fram till efter andra världskriget i praktiken varit självförsörjande med livsmedel. Åren efter kriget var det dessutom av säkerhetsskäl en svensk självklarhet att kunna föda den egna befolkningen. Denna situation har sedan 1970-talets början ändrats fundamentalt. Idag importeras över 50 % av det livsmedel vi äter och utvecklingen går i en explosionsartad takt mot en minskad självförsörjningsgrad. Ekonomiskt sett är situationen något bättre än realt (födomässigt), detta beroende på att svensk livsmedelsproduktion allt mer inriktas mot export av förädlade högt prissatta livsmedel.

Slutna industriella system ger stora möjligheter att ta tillvara överskottsenergi, organiskt avfall och näringsämnen från industri och städer. Dessa kan härigenom återanvändas i livsmedelsproduktion och på så sätt skapa cirkulära system samtidigt med skapandet av nya arbetstillfällen. Genom en ökad inneslutning av produktionen med yteffektiva metoder går det att minska behovet av mark för matproduktion samtidigt som kontroll, förutsägbarhet och känslighet för omvärldsfaktorer som väder, klimatförändringar, ändrade miljökrav med mera minskar.

De tre komponenterna som ingår i ett cirkulärt system

Akvakultur i slutna system

Akvakultur domineras av så kallade öppna system, det vill säga vattnet leds in från en källa och sen ut ur systemet till en recipient utan att återanvändas. Hur mycket av vattnet som byts ut regleras oftast av hur mycket organismer man odlar per volymsenhet, art, odlingsintensitet och vattenkvalitet. Utvecklingen drivs mot mer slutna system av ett behov av att spara vatten och för att kunna återanvända samma vatten efter rening. Denna utveckling av mer slutna system ger, utöver en större kontroll på själva produktionen, en ökad frihet i lokaliseringen av odlingen, som då kan förläggas nära konsument eller annan resurs som spillvärme.

Hortikultur

Betydelsen av hortikultur i världens livsmedelsförsörjning är mycket stor och ökar. Den hortikulturella produktionen av stärkelsebanan, kassava, potatis, sötpotatis, bönor, ärter m.fl. livsmedel utgör basföda för stora delar av världens befolkning och är helt avgörande för människors överlevnad.

Den svenska hortikulturella primärproduktionen behöver dessutom inte speciellt mycket åkermark för sin produktion. Om man undantar potatisproduktionen så är den utnyttjade arealen idag inte mycket mer än 20 000 hektar. Rationaliseringen i branschen utvecklas snabbt mot större, rationellare och miljövänligare produktionssystem. Dessa system blir allt mer intensiva och slutna. Denna utveckling går att utveckla ännu mer. Branschen kan vara med och utveckla industriellt symbiotiska livsmedels- och försörjningssystem i industriella stadsnära miljöer. Näringen kan bidra till att utnyttja matavfall, överskottsvärme, överskott på koldioxid och infrastruktur (som underutnyttjade fjärrvärmesystem). Framförallt kan branschen sysselsätta väldigt många fler människor. Den behöver både välutbildad personal samtidigt som den kan sysselsätta människor med relativt låg utbildningsnivå.

Foder från restströmmar

Idag används nästan 30-70 % av all bördig mark på jorden till att producera djurfoder, där soja, majs och spannmål dominerar. Detta motsvarar nästan 40% av våra livsmedel. Likaså används nästan en tredjedel av våra marina fångster till djurfoder. Att finna alternativa foder till våra produktionsdjur som inte är baserade på livsmedel är därför en av våra globalt absolut viktigaste utmaningar.

Utmaningar för att dels trygga framtida mattillgångar samt möjliggöra att djurproduktionen ska kunna återta sin roll i en kretsloppsanpassad matproduktion. Vilket idag är fullt möjligt och som även skapar stora ekonomiska synergier.

Integrationen av de tre områdena

Målet är att uppnå ett sant kretsloppssystem genom samverkan mellan olika odlings system. Här kopplar vi samman odling av fisk med odling av grönsaker eller andra växter och där växterna tar upp överskottet av näring från fiskodlingen och där foder produceras från restströmmar.